Träning på kontoret
Det är bra för både kropp och själ att träna, och med en dos kreativitet går det att få till fysisk träning nästan oavsett var man befinner sig. Kontoret är inget undantag. Här är en lista på bra övningar som jag gillar.
Cykel: Att cykla till och från jobbet är både bra för miljön och kroppen. Det förutsätter dock att avståndet är lagom stort.
Armhävningar: Se till att ha rak rygg. Du bestämmer tempot själv. Om du vill öka motståndet eller bara variera så kan du flytta ihop händerna, använda knogarna eller placera fötterna på ett bord. Sätt gärna upp mål att klara så många som möjligt.
Burpees: Som armhävningar, men du gör ett hopp emellan. Tekniken är relativt enkel, men är lättare att lära sig genom att se än att läsa. Sök gärna på ”burpees” på YouTube. Bra för blodcirkulation och koordination.
Brygga: Att stå i brygga är bra för smidigheten. I början kanske man bara klarar några sekunder. Ta gärna tid på hur länge du kan stå, och sätt upp mål för förbättringar.
Squats: Squats i högt tempo är en utmärkt träning för lårmusklerna, och är den bästa övningen för att få upp värmen ifall man är frusen.
Möjligheter med webbapplikationer
En webbapplikation eller webbtjänst är ett program som körs i webbläsaren. För användaren är den främsta skillnaden att man inte installerar något program. Förbättrad webbteknik gör att gränsen mellan webbtjänster och installerade program suddas ut.
Några bra exempel på webbapplikationer är Google Dokument, Slimtimer, chatfunktioner och användargränssnitt i moderna CMS.
Webbapplikationer är i regel betydligt mer interaktiva än traditionella webbplatser, och därför behövs nyare tekniker:
JavaScript frameworks, t ex jQuery
- Underlättar specialeffekter – allt ifrån enkla övergångar till fönsterhantering och avancerade animationer är enklare än om man använder rent JavaScript.
- Ajax – att ladda in och tolka information i bakgrunden underlättas avsevärt.
- En naturlig del av WordPress – alla CMS klarar att integrera jQuery, antingen genom en specifik funktion, eller genom att lägga till html i <head>
- Bygga ut HTML – t ex sliders i formulär och dra och släpp-funktionalitet.
Feeds (flöden)
- En webbplats kan importera en eller flera feeds från andra webbtjänster
- JSON kan tolkas av både klient (JavaScript med jQuery) och server (php).
- Feeds kan även vara i XML, t ex RSS feeds.
Användningsområden
- Hämta in bloggposter från WordPress-sajt
- Publicera en widget med data från ett onlinespel.
AJAX
Användningsområden
- Spara arbete automatiskt (som Google Dokument gör)
- Interagera med andra användare i realtid
- Flera som redigerar samma dokument samtidigt.
- Chat
- Webbaserade onlinespel
AJAX står egentligen för Asynchronous JavaScript and XML, men begreppet är etablerat även om svaret från servern är ren text eller JSON.
Praktiska övervägningar
- MySQL är utmärkt för att spara användardata.
Mycket smidigare än temporära filer. - Användaren bör kunna spara ner sitt arbete till hårddisken. Även om systemet funkar perfekt är det en viktig trygghetsaspekt.
- Optimera koden, testa gärna att köra den på en klenare server.
- Använd cache så mycket som möjligt för att ge bra prestanda även om anslutningen blir långsam eller instabil.
Relaterade inlägg:
- Kommunikation med megafon. Nej tack!
- Hemsida med ord i fokus
- Fullmatad med inspiration
- Dialog med unga kring Årstafältets framtid
- Säkerhetsrisker med smarta telefoner och Facebook
Workspaces i TYPO3
TYPO3 har en riktigt smart funktion som heter Workspaces. Men Workspaces kan man ha två eller fler versioner av webbplatsen – t ex en för utkast (draft) och en live. När man är nöjd med ändringarna man gjort i utkastet kan man med några knapptryck publicera ändringarna. Det kan röra sig om allt ifrån redigering av ett textelement till omfattande omstrukturering av sidträdet.
Till att börja med behöver man installera tillägget Versioning Management 
. Sedan behöver alla redaktörer ha behörighet att använda workspaces. Sådant funkar smidigast om alla redaktörer är med i en grupp. Under fliken ”Access Lists” ska User tools->Workspace vara markerat, och under fliken ”Mounts and Workspaces” ska Edit live och Edit draft vara kryssade.
Sedan skapar man ett Workspace i roten (ej startsidan). Nu kan redaktörerna välja om de vill arbeta i draft eller live via en dropdown-meny längst upp till höger.
När man är nöjd kan en administratör välja att publicera, och det är även möjligt att förhandsgranska för att se att allt ser rätt ut innan man lägger ut det.
För mer information om workspaces har Dmitry Dulepov en bra guide.
Relaterade inlägg:
Bakgrundsbilder som täcker webbläsarfönstret
De flesta webbplatser har en enfärgad bakgrund. En del har en upprepningsbar bakgrundsbild (textur), som t ex kan föreställa en trästruktur eller en tapet. Sådana bilder kan man skapa i t ex Adobe Photoshop med en kreativ kombination av filtret ”Förflyttning”, klonpensel och lagerhantering. Eftersom behovet av upprepningsbara bilder inom t ex spelutveckling och 3d-modellering har funnits sen tidernas gryning är det naturligt att även äldre versioner av Photoshop klarar det med bravur.
Men ibland vill man ha en bild som verkligen täcker hela fönstret, utan upprepning. T ex en stämningsfull höstbild. Då behöver man tänka på att folk har olika skärmupplösning, och en bild i full HD (1920*1080) som ser jättebra ut på en bra skärm kommer att bli extremt beskuren på en lågupplöst netbook. Dessutom är det slöseri med bandbredd. Därför behöver man använda JavaScript för att se vilken upplösning besökaren har. JavaScriptet skickar sedan en förfrågan till en php-fil som körs i en dold iframe. Php-filen skalar då om bilden med hjälp av gdlib så att den blir rätt upplösning, och sätter den som bakgrund på sidan med ett JavaScript.
Att skala om bilder för varje besökare kostar dock en hel del processorkraft för vilken server som helst, och ger en oacceptabel fördröjning för besökaren. Därför sparas alla omskalade bilder, och php-filen kollar först om det inte redan finns en bild med rätt upplösning.
Men varför skärmupplösning? Blir inte bilderna mindre om man går på fönsterstorlek i stället?
Jo, de blir mindre. Och om det handlade om bildspel är det bättre med fönsterstorlek. Men användartester visar att många besökare gärna förstorar webbläsarfönstret om bakgrundsbilden är riktigt snygg. Och det ser inte så bra ut om bilden bryts mot en enfärgad bakgrund. Dessutom blir det färre omskalade kopior av bilden som behöver sparas på servern.
Uppdatering 2010-09-17
Vi använder ovanstående lösning för vår egen webbplats www.jarnakommunikation.se. Det är viktigt att omskalning och beskärning sker med avseende på både höjd och bredd, för att undvika att bilden förvrängs. Då ser det ut ungefär som när ett tv-program för 4:3-format sträcks ut i widescreen-format.
Relaterade inlägg:
Bubba – en praktisk klimatsmart server
Det finns många fördelar med att ha en egen server. Först och främst är det näst intill nödvändigt att ha ett gemensamt lagringsutrymme. Att dela stora filer som t ex högupplösta trycksaker går på ett ögonblick när man enkelt kan kopiera dem över det lokala nätverket i stället för att traggla med mejl och sega ftp-anslutningar. En egen webbserver är perfekt som utvecklingsmiljö.
Ofta används vanliga stationära datorer som servrar. En stationär dator är dock gjord för att göra betydligt mer än en servers kärnuppgifter. Flexibiliteten har dock ett pris i form av hög energiförbrukning – ofta 100 watt och uppåt. Vi använder nu en Bubba|Two, en ”minidator” som inte är mycket större än en extern hårddisk. Man har skalat bort allt som inte behövs på en server, som t ex grafikkort. Resultatet är en energiförbrukning på ca sju watt – en bråkdel av vad en stationär dator brukar dra. På sikt blir det en stor besparing för både miljö och ekonomi.
Bubba|Two använder Linux (Debian) som operativsystem. Administrationen sker via ett webbgränssnitt eller SSH. Det finns ett inbyggt backupprogram som man enkelt kommer åt via webbgränssnittet, men självklart går det också att schemalägga regelbundna säkerhetskopieringar mha Crontab. Crontab är Linux motsvarighet till Schemaläggaren i Windows. Bubba har två USB- och två eSATA-portar. Det går bra att använda NTFS-formaterade hårddiskar om man installerar ntfs-3g.
Variabeltilldelning i typoscript
LOAD_REGISTER kan användas när man vill tilldela ett värde som “bara borde gå” i TypoScript. T ex när man har ett objekt av typen TEXT eller COA och behöver dess värde som en sträng.
T ex så funkar det inte att skriva stdWrap.if.isFalse = temp.seasons om du vill att det aktuella objektet bara ska visas om temp.seasons är tomt. Och alternativet stdWrap.if.isFalse < temp.seasons som rent intuitivt skulle kunna funka gör det heller inte. Det är här LOAD_REGISTER kommer in i bilden. I nedanstående exempel ska TemplaVoila bara visa aktuellt innehåll om alla fyra andra fält är tomma. Då behöver man använda if.isFalse som tar strängar/stdWrap.
RESTORE_REGISTER är inte alltid nödvändigt, men om värdet inte ska användas på andra platser är det god stil att använda det för att avsluta LOAD_REGISTER.
temp.seasons = COA
temp.seasons {
# Testa om något av följande TemplaVoila-fält har något värde
1 = TEXT
1.field = field_winter
2 = TEXT
2.field = field_spring
3 = TEXT
3.field = field_summer
4 = TEXT
4.field = field_autumn
}
5 = LOAD_REGISTER
5 {
# Lagra värdet på temp.seasons i en registervariabel
seasons.cObject < temp.seasons
}
10= RECORDS
10 {
# Visa fältets innehåll om temp.seasons är tomt.
source.current=1
tables = tt_content
stdWrap.if.isFalse.data = register:seasons
}
15 = RESTORE_REGISTER
GMO-konferens
Fredagen den 27 november anordnade Initiativ Närodlat en konferens om GMO (genmodifierade organismer). Precis som i fjol har man både låtit företrädare och motståndare kommit till tals, vilket ger god kunskap från båda sidor, så att besökarna får en fantastiskt möjlighet att bredda sin kunskap och ta ställning. Utan kunskap är det lätt att man faller för populistiska argument.
Som kunskapssökande är det viktigt att man värnar om den fria forskningen, inklusive genteknik. Utan fri forskning får vi ett auktoritärt och stagnerat samhälle. Genmodifiering är liten men icke obetydlig del av gentekniken. När det handlar om växter handlar det om att göra dom motståndskraftiga mot särskilda bekämpningsmedel, skadeinsekter, torka, salthaltig jord och kyla.
Men genmodifiering kan precis som vilken annan teknik som helst missbrukas. T ex säljer Monsanto ett paket med herbiciden Round-up och speciellt framtagna grödor som tål just Round-up. Round-up bryter ner växternas celler och kan till en början ha en mycket stor effekt på ogräs. Men efter ett tag kommer det ogräs som tål Round-up att överleva, vilket gör att det krävs mer herbicider. Till slut kan ogräset pga naturligt urval bli totalt resistent – naturens eget Round-up Ready!
Resistans mot vissa herbicider (gifter) har ett försumbart värde för mänskligheten. Resistans mot t ex torka är däremot en utmärkt möjlighet för att förbättra matsäkerheten i fattiga områden med opålitligt klimat. I framtiden kan det bli ännu mer angeläget, då klimatförändringar gör att vädret blir mer oförutsägbart än vad det är idag.
Relaterade inlägg:
Lurig bugg i Typo3
Sol och bad hör sommaren till, men dessvärre även en del irriterande kryp. Just i år får även den som jobbar med Typo3 se upp med en ny bugg som kan vara minst lika irriterande som mygg och fästingar.
Buggen uppkommer om man använder Firefox för att redigera sidinnehåll i Typo3. Alla länkar som man skapar till andra webbplatser får ett prefix som gör dom obrukbara. I regel märker du inget konstigt förränn du (eller en besökare) råkar klicka på länken.
Även den senaste versionen av Typo 3 (i skrivande stund 4.2.6) är drabbad. Eftersom buggen bara uppkommer om man använder Firefox rekommenderar vi att du använder en annan webbläsare när du jobbar med Typo3, t ex Safari, Opera eller Internet Explorer. Det går även bra att använda en äldre version av Firefox – 3.0.10 fungerar bra.
Relaterade inlägg:
- Workspaces i TYPO3
- Nya förbättrade TYPO3
- WordPress och/eller Typo3-”stjärna” sökes
- Internet Explorer? Byt webbläsare!
- När bloggen kom till Järna
Infocenter blir eget aktiebolag
Antroposofiskt Infocenter som hittills drivits som en fristående verksamhet inom Antroposofiska Sällskapet blir nu ett eget aktiebolag med ägare, bolagsstyrelse och vd.
Ägare av bolaget blir antroposofiska verksamheter och några av medarbetarna.
Ny vd blir Helen Bågeryd, tidigare pr-ansvarig på Weleda och grafisk formgivare på Antroposofiskt Infocenter.
Alla medarbetare kommer att fortsätta arbeta på det nya bolaget, men från och med augusti sitter vi i en nyrenoverad lokal i Robyggehuset vid Kulturhuset i Ytterjärna.
Vi arbetar med iver och glädje vidare med nuvarande kunder och hälsar nya varmt välkomna. Vi är fortfarande byrån som vill kommunicera äkta, ödmjukt och vackert!
Ta gärna kontakt!
Relaterade inlägg:
